Enligt en studie, gjort av forskare vid Carnegie Mellon-universitetet, kommer den en person i ett land med en stark dataspelskultur ha spelat online-spel i 10 000 timmar fram till 21 års ålder. (TED2010) Det kan jämföras med den garanterade undervisningstiden på 6 665 timmar i grundskolan och de 2 180 timmarna på gymnasiet (på ett högskoleförberedande program) (Skolverket 2011).
Hur kommer det sig att vi spenderar så mycket tid och även fokuserad tid i spelvärlden? Enligt Edward Castronova så spelar vi för att spelvärlden erbjuder mer tillfredställese än verkliga världen. I spelvärlden kan vi åstadkomma mer än i verkliga livet. Vi kan ha starkare socialla relationer. Vi får mer och oftare feedback liksom belöning (TED 2010). Vi behöver därför göra verkligheten mer likte ett spel. Det är precis det Jane McGonigal har gjort.
Jane McGonigal har skapat spel som handlar om att lösa världsiga problem och möjligöra för spelarna att ändra sina vanor för att bli en bättre världsmedborgare. Se videon nedan för att ta del av hennes historia och länken här för att ta del av hennes spel.
John Hunter har tillämpat ett annat men ändå liknande sätt för att förändra världen via spel. Det här är dock mer av ett brädspel och dramatisering än ett digitalt spel. Jag vi får ju inte glömma bort att använda oss av de traditionella vägarna och verktygen också.
Källor:
TED, 2010, http://www.ted.com/talks/lang/eng/jane_mcgonigal_gaming_can_make_a_better_world.html
Skolverket, 2011, http://www.skolverket.se/forskola_och_skola/2.1670/2.2728/2.2797/allmanna-fragor-om-den-nya-skollagen-1.123278
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar