Skapa lektionsmaterial och använda OER

Idag har jag publicerat det lektionsmaterial som jag satt ihop i Bildas övningsaktivitet. Fastän jag i princip bara har använt mig av öppna lärresurser har det totalt tagit flertalet timmar. Det som främst tagit tid var inte att hitta lärresurserna utan snarare att välja ut vilka som håller en, enligt mig, godkänd nivå samt även att sätta ihop det till en helhet. Efter en hel del fin justerande kände jag nu att det fick vara nog. Kursmaterial kan man verkligen sitta med hur länge som helst. Även om jag gärna vill skapa ett 100%-igt material så får jag inse att 80%-igt är tillräckligt. Som lärare  tillämpade jag ofta 80-20 arbetssätt, dvs att spendera 20% av tiden till att skapa 80% av arbetet.
 Den så kallade paretoprincipen.

Självlärande

Utbildningsforskaren Sugata Mitra har visat via en rad praktiska experiment hur vi kan lösa stora delar av utbildnings problematiken i världen. Med hjälp av samarbete kring en dator med internetuppkoppling kan barn åstadkomma fantastiska resultat. Vår strävan efter en-till-en är kanske inte den bästa lösningen utan kan till och med vara kontraproduktivt. I Sugata Mitra experiment delar istället fyra elever på en dator, vilket stimulerar till ökat gemensamt samarbete och lärande, istället för ett uppdelat grupparbeta där bitarna pusslas ihop i slutet.




Det viktigast är inte de resurser vi har utan hur de används. 

Hur spel kan förbättra världen

Enligt en studie, gjort av forskare vid Carnegie Mellon-universitetet, kommer den en person i ett land med en stark dataspelskultur ha spelat online-spel i 10 000 timmar fram till 21 års ålder. (TED2010) Det kan jämföras med den garanterade undervisningstiden på 6 665 timmar i grundskolan och de 2 180 timmarna på gymnasiet (på ett högskoleförberedande program) (Skolverket 2011).
Hur kommer det sig att vi spenderar så mycket tid och även fokuserad tid i spelvärlden? Enligt Edward Castronova så spelar vi för att spelvärlden erbjuder mer tillfredställese än verkliga världen. I spelvärlden kan vi åstadkomma mer än i verkliga livet. Vi kan ha starkare socialla relationer. Vi får mer och oftare feedback liksom belöning (TED 2010).  Vi behöver därför göra verkligheten mer likte ett spel. Det är precis det Jane McGonigal har gjort.

Jane McGonigal har skapat spel som handlar om att lösa världsiga problem och möjligöra för spelarna att ändra sina vanor för att bli en bättre världsmedborgare. Se videon nedan för att ta del av hennes historia och länken här för att ta del av hennes spel.


John Hunter har tillämpat ett annat men ändå liknande sätt för att förändra världen via spel. Det här är dock mer av ett brädspel och dramatisering än ett digitalt spel. Jag vi får ju inte glömma bort att använda oss av de traditionella vägarna och verktygen också.


Källor:
TED, 2010,  http://www.ted.com/talks/lang/eng/jane_mcgonigal_gaming_can_make_a_better_world.html
Skolverket, 2011, http://www.skolverket.se/forskola_och_skola/2.1670/2.2728/2.2797/allmanna-fragor-om-den-nya-skollagen-1.123278

Open source learning

De tankar och idéer som Richard Baraniuk tar upp här är lika aktuella nu som för 5 år sedan då han presenterad dem på TED.

Datorinteraktion och gränssnitt

Hur gör vi gränsnittet mellan dator och människa så naturlig som möjlig? En väg tror jag kan var att skapa en mer naturlig fysisk kontakt med datorn där siftabels är ett steg i rätt riktning.

Webbseminarium om öppna lärresurser

Har titta på ett mycket intressant webbseminarium om öppna lärresurser, som jag varmt rekommenderar. Jag var först lite skeptisk till formatet. Men blev glatt överraskad över hur givande det var att både kunna följa paneldiskussionen liksom chatten. En förutsättning för att se vad som skrivs är dock att visa filmen i 720. Seminariet börjar 02:43 in i inspelningen.

Bloggar och inlämningsuppgifter

Medan jag sitter här och bloggar samt funderar över min kommande inlämningsuppgift slår det mig hur väl bloggandet och inlämningsuppgifter kan kombineras för att stärka både inlärning och bedömning. Lärandet är ju en kontinuerlig process som verkligen är värd att dokumentera för en själv liksom för läraren, som då kan ge bättre feedback (förutsatt att det hinns med). 

Som student i den här kursen tycker jag det har varit mycket lättare och roligare att skriva enskilda inlägg i bloggen än att skriva inlämningsuppgiften. Inlämningsuppgifter ser jag som så ett mycket mycket stelare format, vilket kanske passar några och hämmar andra. Kombinationen tror jag därför är en vinnande duo. 

I bloggen kan studenten enkelt lyfta in andra medier och presentera sina tankar på olika sätt. Inlämningsuppgiften är stelare och tillåter i princip endast text och bild. Den skriftliga inlämningsuppgiften fyller dock ett viktigt syfte; att sammanfatta momentet och väva samman egna reflektioner, blogginlägg med varandra samt andra källor för att stärka sina påståenden. Men formatet på inlämningsuppgiften skulle ändå kunna förändras från att vara ett dokument till att bli t.ex. ett inlägg i en blogg. En blogg som endast är tillgänglig för studenten och läraren.

Mitt möte med kursen - en reflektion

Under min studietid var det föreläsningar, böcker och övningar som var lärandes melodi. En melodi som fortsätta ett ljuda när jag själv började undervisa, ja jag visst inget bättre just då. Eller jo, jag visste nog att det fanns bättre vägar att gå och medel att ta sig fram med men behärskade det inte i praktiken. När jag väl försökte använda mig av nya undervisningsformer togs det inte alltid emot med öppna armar av eleverna. Eleverna kände sig ovana och osäkre med det nya arbetssätten och jag lika så. Jag tror jag pustade ut lite när de önskade att vi skulle gå tillbaka till den mer traditionella undervisningen. Men att införa mer interaktivitet vid tavlan i form av animationer, interaktiva appar (applets och Geogebra t.ex.) samt filmer blev mycket uppskattat. Vana och trygghet behöver alltså byggas och behöver ske successivt. Osäkerhet och otrygghet till vägar och medel kommer avspegla sig på resultatet. Att då själv utsätta sig för vägarna och medlen både som lärare och student tror jag är en nyckel till framgång. Att i den här kursen (LC100N) möta och testa nya pedagogiska grepp och verktyg tycker jag verkligen är guld värt.

Mitt första möte med den här kursen var mycket positivt. PING PONG (dvs Bildas plattform) hade jag bekantat mig med under ett halvår tidigare, så vi var redan goda vänner. Att se vad vännen kunde åstadkomma och hur jag skulle reagera på det var intressant. Jag reflektera främst över hur mina tv-spels vanor och lusten att prestera triggades av att uppnå delmålen i kursen. Temperaturmätaren ville jag skulle bli allt grönare och försökte se till att den inte blev gul eller röd. Upplevde en liknade känsla när jag testade Khan Academys matematikövningar där det gäller att få 10-rätt-i-rad och beroende på hur bra man gör det kan man även samla på sig olika märken. Så jag tror vi utbildare har mycket att lära och hämta från spelindustrin för att framför allt motivera våra elever och studenter att lära sig allt mer.

Lärsystem och miljöer

Kärt barn har många namn, vilket även är fallet för alla lärsystem som finns på gratis och betalmarknaden. Akronymerna haglar så att det är lätt att bli förvirrad av alla bokstavskombinationer så som LMS, VLE, PLE, PLN och CMS. Jag är även osäker på om det finns en entydig definition på dem och vågar knappt ge mig in och förklara vad skillnaden på dem själv. Jag upplever att de inte är separata verktyg utan är samlings namn på verktyg och system som tagit fram med lite olika fokus, men i princip samma syfte. Ett syfte som jag skulle säga är att förbättra och underlätta lärandet och utbildning. LMS som verktyg underlättar mycket för administratörer men även lärare och studenter/elever. CMSen fokuserar främst på stoffet/innehållet. PLEer och PLNer har ett större fokus på personen som lär sig.

Andrar begrepp och akronymer som kan dyka upp är SCORM som är en standard för att paketera lärobjekt och innehåll. På så sätt kan material enkelt flyttas mellan olika lärsystem och miljöer.

Jag tror liksom flera av författarna i kurslitteraturen till LC100N liksom Jonathan Mott att dessa tekniker och system kommer att integreras allt mer och utvecklas tillsammans. De fyller alla ett syfte och kan tillsammans skapa förutsättningar för att utveckla och förbättra lärandet än mer.

Netvibes = en utmärkt PLE

Har precis skapat ett konto på Netvibes.com som jag genaste blev lite kär i :-) Här kan du med enkelhet skapa personliga sidor med länkar och flöden som intresserar just dig. Jag tyckte det var enkelt att komma igång och lätt att sätta en personlig prägel på. Jag började med att skapa en sida med facebook, mail, kalender och twitter. På så sätt får jag en översikt över alla desssa på en och samma sida. Skapade en annan sida med de nyheter jag vill bevaka samt en annan med andra flöden. I topp menyn kan man sen välja widget eller read för att kunna presentera informationen på olika sätt. Mycket smidigt. Rekommenderas varmt. En del av de svenska flödena och widgesena fungerade dock mindre bra.


Testa att skapa låta systemet skapa en instrumentpanel åt dig genom att söka på ett önskat ämne. Jag sökte på mathematics och fick då en del intressanta länktips och flöden.

Distansstudier - statistik

Läste i Metro idag att "enligt Högskoleverket pluggar cirka 134 000 studenter på distans i år, jämfört med 36 000 för tio år sedan. Räknar man in dem som läser kombinerat på distans och campus så är var tredje student i Sverige en distansstudent." Ökningen tror jag att det kommer att fortsätta.

Det socialanätverket som kreativitetskälla

Var kommer goda idéer ifrån? Steven Johnson säger att de dels uppstår när vi får tid att samla våra tankarna samt i interaktionen med andra. Just när vi kommer i kontakt med andra personer och får utmana våra idéer samt eventuellt får tag i sista pusselbiten uppstår nya idéer. På så sätt kan Facebook och likande sociala nätverk utgöra en fantastisk kreativitskälla.

Öppna lärresurser

Varför  uppfinna hjulet när det redan finns i så många varianter. Det gäller bara att lära sig att hitta och få tag på det. Jag upplevde förr om åren att jag aldrig hittade vad jag letade efter och att det därför gick snabbare att göra allting själv. Ett förhållningssätt som jag nu fått omvärdera, vilket jag nu gör med glädje. Jag tycker det är mycket roligare att utgå från något som redan är skapat och göra det ännu bättre för att sedan sprida det vidare.

Gillade verkligen Alastair Creelmans presenation om OER som du kan titta på här nedan. Där nämner han att allt fler universitet lägger ut sitt material helt fritt på nätet. Materialet är fritt att kopiera ifrån och användas. Universiteten ser detta som en strategi för

•  marknadsföring
•  rekrytering
•  kvalitetshöjning

där lärarna får möjlighet att

•  dela med sig
•  slippa onödigt arbete
•  skapa gott rykte

och säger samtidigt att alla kan få deras material fritt men för att få deras utbildning behöver ansluta sig till universitetet. Materialet är inget värt utan samanghang, vilket universitetes kurser och lärare skapar tillsammans med studenterna.

The Content-king is dead. The new king is Context.

Lärarens främsta uppdrag blir alltså att skapa sammanhang, inte att skapa material. Jag tror visst Antonovskys KASAM (Känsla Av SAMmanhang) kommer spela en större roll i lärandet. KASAM svarade på Antonovskysfråga om vad som gjorde att vissa personer klarade sig bättre i livet (mer specifikt koncentrationsläger än andra). Kanske är svaret det samma i livet i stort och lärandet mer specifikt. 

"Begreppet KASAM omfattar tre delkomponenter. En grundläggande upplevelse av att det som sker i och utanför individen är förutsägbara, begripliga och strukturerade (begriplighet) och att de resurser dessa skeenden kräver finns tillgängliga (hanterbarhet) samt att livets utmaningar är värda att investera sitt engagemang i (meningsfullhet)." (Källa: Wikipedia)

Som lärare behöver vi alltså "bara" göra stoffet och ämnet begripligt, hanterbart och meningsfullt! ;-)

Voice thread

Vocie thread är ett webbaserat system för konversation och kollaborativitet kring builder, dokument och videos. En producent skapar ett material som andra (alla eller en utvald grupp) kan kommentera genom att rita, skriva text och/eller tala. Det är dock en betaltjänst

Re-create learning

Formen på lärandet bör förändras, det säger Jeff Jarivs, i TED-föreläsningen nedan. Han börjar presentationen med att säga "This is shit!" och syftar då på föreläsningar som utläsningsform.

Varför föreläsa när åhörarna har mer kunskap tillsammans än läraren? Skapa istället kunskapen via samarbete lärandet och låt studenterna närma sig lärarrollen för att på sätt så lära genom att skapa, dela med sig, diskutera och lära ut. Få konsumenterna att bli mer av producenter. Lärare bör fokusera på det de gör bäst och det som ger studenterna bäst utveckling för den tid som läggs ner. Vi lärare lägger mycket tid på att skapa lektionsmaterial men med det ökande antalet OER:er på nätet kan vi istället fokusera på coachandet och organiserandet av lärandet.

"Do what you do best and link the rest"  

Visst ska vi använda oss av föreläsningar som form, men läraren behöver inte alltid var den som håller i dem. Använd de inspelningar av de bästa föreläsningarna och föreläsarna och låt studenterna/eleverna ta del av det innan lektionen så att lektionen handlar om att bearbeta det de sett och hört. Använd tester som diagnoser för att ta reda på vad studenten inte kan så att de kan fokusera på rätt saker istället för i slutet av ett moment för att bedöma eleverna. Låt studenterna och eleverna använda sin nya kunskap för att producera. Produkten kan bedömas och även placeras i deltagarens portfolio. Hur intressant är det att veta hur många poäng eller vilket betyg man fick på ett skriftligt prov? Vad säger ett prov om min kunskap? En konkret produkt tror jag fungerar som en bättre renpresentatör för personens förståelse. Men hur tar vi oss dit?

Prezi och twitter

Ska du skapa ett bildspel? Då tycker jag du ska testa Prezi, ett fritt presenationsprogram på nätet. Jag gillar verkligen deras navigering och sättet som presentationen kan levererats på. Se t.ex. presenationen nedan om hur twitter kan användas i matematikundervisningen.

Mathematweets on Prezi

Lär av varandra

Det finns så mycket vi kan lära oss av varandra bra vi ger och tas oss tid. Web 2.0 öppnar upp för att vi lättare ska kunna dela med oss av goda idéer och ta till oss best practice när vi själva kan. Att ta del av andras blogginlägg liksom det jag själv hittar när jag gör övningarna eller söker på nätet är verkligen givande. UR och SR har även de samlat en massa tips där lärare som utmärker sig på olika sätt genom sitt sätt att undervisa porträtteras. Lyssna t.ex. på http://urplay.se/163344

Dabbleboard

En gemensam yta att rita på Skulle kunna används i klassrummet där eleverna får en egen eller gemensam yta att rita på, där slutresultatet kan lyftas upp till diskussion. Befintliga dokument kan lyftas in som kan diskuteras utan att några ändringar görs i dokumentet.